02:29
Jag vill sova, men ändå inte. Ögonen svider men jag vill verkligen hålla de öppna. Varför då? Jag ska upp om fyra och en halv timme, jag behöver sova. Jag måste sova, annars kommer jag aldrig komma upp ur sängen imorgon. Men jag vill inte.
Jag sitter för stunden och kyler ögonlocken genom att mjukt trycka ett glas fyllt med is mot dem. Känner kontrasten mellan min varma hud och det kalla glaset. Som kontrasten mellan en svettig sommardag och en kalldusch. Den konstrasten är underbar. Det känns som att man andas in ny, frisk luft - fri från gifter och avgaser. Att bryta det varma mot något kallt är på något sätt befriande. Chocken från den isande duschstrålen jämnar plötsligt ut sig och lägger sig istället som ett tunt lakan över huden. Omfamnar, biter och lugnar. Jag kan andas.
Frys mig varm, värm mig kall.
ootd
second hand
Idag tog jag äntligen ut, efter mycket om och men, min skatteåterbäring. Den låg på 2900kr och efter en lusfattig sommar var detta en förmögenhet för mig. Så efter skolstart idag unnade jag mig lite second hand. Humana, Myrornas, Stadsmissionen och Beyond Retro. Sex vinyler, en EP, en klänning, två tröjor och en liten portmonä. Ja, jävlar det var skönt att shoppa. Även om det muntrade upp mig så hjälpte det inte blodsockret ett dugg. Haha, ni skulle sett hur arg jag var när jag rusade igenom centralen för att få åka hem. Jag tål verkligen ingenting när jag är hungrig. Frågan är om jag tål något överhuvudtaget.
applause 2.0
Hinner bara titta lite kort innan jag ska iväg till skolan, men I love it.
applause
http://www.kiss108.com/iplaylist/artist/1055684/
Såg nu när jag kom hem att Lady Gaga har släppt sin nya låt "Applause". Vet inte riktigt vad jag ska tycka, jag gillar "upptempot"/"bryggan" mot refrängen men vi får se. Jag brukar ha svårt för att fastna för nytt som artister gör, det brukar ta lite tid för mig. Den enda "artist" som har lyckats med att släppa något nytt som jag tycker om är My Chemical Romance haha.
Men jag tror nog att Lady Gagas kommande låtar gonna be big.
Såg nu när jag kom hem att Lady Gaga har släppt sin nya låt "Applause". Vet inte riktigt vad jag ska tycka, jag gillar "upptempot"/"bryggan" mot refrängen men vi får se. Jag brukar ha svårt för att fastna för nytt som artister gör, det brukar ta lite tid för mig. Den enda "artist" som har lyckats med att släppa något nytt som jag tycker om är My Chemical Romance haha.
Men jag tror nog att Lady Gagas kommande låtar gonna be big.
b/n/w
Det första jag gjorde när jag vaknade igår var att ta itu med mitt anarkist-rum. Det har gjort uppror och lekt rebell alltför länge, så det behövdes en förändring. Kläderna hamnade därför på sin rätta plats i byrålådan, matrester slängdes och jag dammsög rummet för första gången på evigheter. Jag älskar efterdyningarna när man har dammsugit; en helt ny värld. Helt plötsligt kan man faktiskt andas. Detsamma gäller när man har putsat fönstrena ordentligt. High definition - for free! Så efter en dagsstädning låg mitt rum äntligen min mamma till lags. Jag åkte sedan till Leo och vi spenderade större delen av kvällen med att se på Michael Jackson's musikvideos. Shame on me, men jag verkade ha glömt bort Michael för ett tag. Hans musik har inte varit närvarande i min ipod på länge och igår slog det mig att jag aldrig har förstått hur begåvad han var. Kanske för att när jag var åtta så analyserade jag inte musik och bild som jag gör idag. Men när vi igår satt och verkligen blev underhållna av hans danssteg och musik så blev jag tagen. Blown away. Alla hans steg var perfekta, varenda rörelse satt och han gjorde något som ingen annnan gör idag. Ja, för efter att ha tittat på Michael en hel kväll så verkade dagens artister veka och oprofessionella. Musiken är så simpel och barn matas av drunken superslut Kesha som endast kan sjunga om vilket "crazy kid" hon är (jag blir så arg när jag hör den låten fyi). Michael knew what he was doing, compared to all the mentally retarded artists today. Fan vad aggressiv jag blir när jag tänker på dagen musikindustri. Long live Michael!
en vit tjejs självömkan
Jag cyklade ner till Coop i Märsta vid halv åtta idag. Jag behövde verkligen det. Mitt huvud var, och är fortfarande, ett virrvarr av feministiska tankar, avsky till min kropp och ånger. När det kaosar så mycket i huvudet brukar det hjälpa att cykla eller springa för mig. Det handlar om att fokusera och tänka på något annat.
Vad jag tänkte på hela vägen ner till Märsta centrum, var att jag önskade att något skulle hända. Något farligt, något skadligt.
När jag låste cykeln vid cykelstället intill Coop stod två äldre män några meter bort och pratade, samtidigt som de sneglade lite för ofta mot mitt håll. Jag vet inte varför men något i mitt huvud ville verkligen att någon av de skulle komma fram och slå mig i ansiktet. Att de skulle få ge mig en pytteliten anledning till varför jag skulle ta ut min ilska på dem. För ifall vi hade slagits så skulle jag förlora, och då skulle det vara så jävla synd om mig.
När jag insåg att de inte skulle slå mig hoppades jag på att de skulle sno min cykel. Då skulle jag gny och gråta hela gångturen hem, för att sedan lägga mig i mammas famn. Tröst skulle jag få, för det skulle ju ha varit så jävla synd om mig.
Cykelfan blev inte snodd så hela vägen hem körde jag lite vingligt och oförsiktigt, i hopp om att en bil skulle smälla in i mig. För då skulle jag hamna på sjukhus med 122 skador över hela kroppen, och då skulle det vara så jävla synd om mig.
Det började tillslut dra ihop sig. Vid den sista nerförsbacken på hemvägen sträckte jag upp händerna i luften och lät mig själv falla. Jag sjöng med till iamamiwhoami och hoppades på att bakhjulet skulle sladda. Jag önskade att cykeln skulle slunga ner mig i backen och att asfalten skulle skrapa up sår över hela min kropp. För fan vad fucking synd det skulle vara om mig då.
Jag ville att det skulle vara synd om mig på riktigt, så att jag skulle få en självklar anledning till att gråta.
Vad jag tänkte på hela vägen ner till Märsta centrum, var att jag önskade att något skulle hända. Något farligt, något skadligt.
När jag låste cykeln vid cykelstället intill Coop stod två äldre män några meter bort och pratade, samtidigt som de sneglade lite för ofta mot mitt håll. Jag vet inte varför men något i mitt huvud ville verkligen att någon av de skulle komma fram och slå mig i ansiktet. Att de skulle få ge mig en pytteliten anledning till varför jag skulle ta ut min ilska på dem. För ifall vi hade slagits så skulle jag förlora, och då skulle det vara så jävla synd om mig.
När jag insåg att de inte skulle slå mig hoppades jag på att de skulle sno min cykel. Då skulle jag gny och gråta hela gångturen hem, för att sedan lägga mig i mammas famn. Tröst skulle jag få, för det skulle ju ha varit så jävla synd om mig.
Cykelfan blev inte snodd så hela vägen hem körde jag lite vingligt och oförsiktigt, i hopp om att en bil skulle smälla in i mig. För då skulle jag hamna på sjukhus med 122 skador över hela kroppen, och då skulle det vara så jävla synd om mig.
Det började tillslut dra ihop sig. Vid den sista nerförsbacken på hemvägen sträckte jag upp händerna i luften och lät mig själv falla. Jag sjöng med till iamamiwhoami och hoppades på att bakhjulet skulle sladda. Jag önskade att cykeln skulle slunga ner mig i backen och att asfalten skulle skrapa up sår över hela min kropp. För fan vad fucking synd det skulle vara om mig då.
Jag ville att det skulle vara synd om mig på riktigt, så att jag skulle få en självklar anledning till att gråta.
Song 2
33 reasons not to be a feminist
Jag kan inte avgöra om han är seriös eller om han bara driver, just för att han ens... gör det här.
Visst han har någon poäng här och där och säger vissa kloka saker. Men varför hålla på att bråka om det?
Han ifrågasätter "tools of feminism" och frågar vad feminism ska hjälpa, hit och dit. Men feminism handlar väl om ett sätt att tänka? Att man som barn tidigt får lära sig om jämställdhet och empati, så att man senare i livet behandlar omgivningen med respekt.
"This one thing happened this one time, therefore adapt the way of looking at the world...", säger han ironiskt och ja, hånfullt (med tanke på att han hånar det mesta från 33 anledningar).
Therefore adapt the way of looking at the world. Finns det något farligt med feminism? Är ett feministiskt tänkande ett dåligt tänkande? Nej, världen skulle verkligen inte må sämre om alla hade vetenskap om feminism. Tvärtom skulle världen vara bättre på många sätt ifall feminism var en självklarhet. För det handlar om jämställdhet, som sagt. Inte ett sätt att trycka ner män, som så många verkar tycka.
Med tanke på alla idiotiska kommentarer som finns på bilder på facebook.
Med tanke på alla IQ-befriade saker killar och män har sagt till mig, och till så många andra tjejer.
Med tanke på alla saker en man får säga, som inte en kvinna får.
Med tanke på alla sliskiga killar som tar för sig hur som helst.
Visst han har någon poäng här och där och säger vissa kloka saker. Men varför hålla på att bråka om det?
Han ifrågasätter "tools of feminism" och frågar vad feminism ska hjälpa, hit och dit. Men feminism handlar väl om ett sätt att tänka? Att man som barn tidigt får lära sig om jämställdhet och empati, så att man senare i livet behandlar omgivningen med respekt.
"This one thing happened this one time, therefore adapt the way of looking at the world...", säger han ironiskt och ja, hånfullt (med tanke på att han hånar det mesta från 33 anledningar).
Therefore adapt the way of looking at the world. Finns det något farligt med feminism? Är ett feministiskt tänkande ett dåligt tänkande? Nej, världen skulle verkligen inte må sämre om alla hade vetenskap om feminism. Tvärtom skulle världen vara bättre på många sätt ifall feminism var en självklarhet. För det handlar om jämställdhet, som sagt. Inte ett sätt att trycka ner män, som så många verkar tycka.
Med tanke på alla idiotiska kommentarer som finns på bilder på facebook.
Med tanke på alla IQ-befriade saker killar och män har sagt till mig, och till så många andra tjejer.
Med tanke på alla saker en man får säga, som inte en kvinna får.
Med tanke på alla sliskiga killar som tar för sig hur som helst.
Med tanke på alla hjärndöda tweets om damfotbollen tidigare detta år.
Med tanke på att det här tappade huvudet skriver "fuck women rights" bara för att hans flickvän var otrogen, och att detta inlägg röstas upp till en toppkommentar (alltså flera som tänker fuck women rights).
Med tanke på att det här tappade huvudet skriver "fuck women rights" bara för att hans flickvän var otrogen, och att detta inlägg röstas upp till en toppkommentar (alltså flera som tänker fuck women rights).
Åh, jag önskar jag var duktig på att argumentera och finna ord. Då skulle jag bajsa killen i videon i munnen med argument, så att han DÖR av skam när han inser hur fel han har. Hans video och argument känns så onödiga och tomma. Vi talar om jämställdhet. Inget förtryck mot det manliga könet eller en planerad utrotning av alla snoppbärare. Sluta vara så stuck-up och bli så butthurt. För vad är det du är rädd för, du vita kränkta man? För med den vanliga responsen ni ger feminism verkar ni lite hotade. Man får väl anta att era nedvärderande kommentarer är någon sorts försvarsmekanism för att värna om det ojämställda mindset ni har, och som ni är för trångsinta för att ändra.
Vill avsluta detta inlägg med en genialisk mening rörande feminism:
Feminism är inte en åsikt. Feminism är en nivå av kunskap. Och när du lärt dig den kan du inte blunda.
hemma från emma
Tänkte bara meddela om att jag är hemma från Emmaboda. Var otroligt otaggad på att åka iväg, men väl där hade jag fem fina dagar. Emmaboda är trotsallt som ett litet sagoland och att inte njuta av det är rätt så omöjligt. Mina dagar var fyllda av fest, dans, rap och nya umgängen. Ska jag vara ärlig så saknar jag att gå vilse på festivalområdet, eller sukta efter skugga och svalka när solen genomsteker campet sådär på förmiddagen. Jag saknar smålandsrullen och den långa vägen ner till Emmabodas centrum för att köpa tortilla chips och salsa. Så även om det var tvek på årets Emmaboda så ska jag nog satsa på nästa års också!
