drug addict

Nej, inte direkt. Men tabletter knaprar jag. Fyra tabletter på morgonen, tre tabletter vid lunch och fyra tabletter igen på kvällen. Jag känner mig som Courtney Love/Lindsay Lohan/Amy Winehouse när jag sveper mina piller. Borde smeta slarvig, svart ögonskugga runt mina ögon, gå ner femton kilo och sätta på mig the heels of doom så att jag ser ut som Taylor Momsen. Sen är min nya crackwhore-image klar. Poppin' pills, ain't paying my bills, swill as hobos swills and I'm doing it for the chill that thrills. Det där kom jag på, det gjorde jag. Improvizinnnnng. Damn, I should be a rapper. Kan inte något produktionsbolag bara ringa mig och be om att få göra en dokumentär om mitt liv? Sixteen-year-old girl, pharmaceutical drug addict, musician, survivor of a prolonged type of bronchitis. "A captivating biography", "Deserves an Oscar", "Wonderfully tragic". Jag bländas av mina fantasistrålkastare. 

Vlog - My cough is a cunt


får ingen luft

Nej. Det blev ingen mellandagsrea för mig. Var alldeles för trött och sliten när jag vaknade idag. Kände att det inte var mödan värt. Att först gå tjugo minuter till bussen, därefter åka buss en kvart, därefter åka pendel i 30 minuter och därefter snora ner hela stan i ett antal timmar i jakt på allt eller inget. Istället har jag spenderat dagen med Carrie Bradshaw & co. + glass och godis. Blev uttråkad och gjorde även en vlog där jag antog utmanen att sjunga med min instabila röst. Lägger upp den efter detta inlägg. Har f.ö utvecklad någon form av fobi för att sova (hypnofobi heter den fobin tydligen). Inte så att jag måste behandlas, men jag undviker att gå och lägga mig. Har förvisso alltid undvikt att gå och lägga mig haha, men nu är jag faktiskt orolig över den här hostan. Har flera gånger vaknat upp av att jag hostar hysteriskt och håller på att kvävas. Kippar efter andan, men börjar hosta. Halsen och munnen fylls med slem medan tårkanalerna (for som reason) vill vara med och tillslut är hela ansiktet blött. Snor, slem och tårar. Här var det då inget jävla tivoli. Vad kul att mina blogginlägg på senaste tiden endast kretsar kring mina sjukdomar. Fan vilket skojsigt subject. Eller inte alls.

dör

Hostar upp mina lungor och hoppas på att bli frisk, men som det ser ut nu så verkar jag inte bli det på ett tag. Mår verkligen som ett as. Vågar inte ta fulla andetag för då börjar jag hosta och när jag hostar känns det som om jag ska spy. SÅ HEMSKT ÄR DET FAKTISKT. Dock tänker jag inte låta snor och hosta hindra mig från att åka in till stan imorgon för att kolla mellandagsrean. INGET ska stoppa mig från att lägga vantarna på some cheap ass clothes. I wanna look fiiiiine and fressshhhh. And I will.

GOD JUL

Förra året var jag överambitiös och sminkade mig i flera timmar. Blev ett skelett iklädd i tomteluva som önskade bloggen och facebook "god jul". I år hade jag tyvärr inte den tiden, så det fick bli något simplare. Hade tänkt klä ut mig till en tomtepinuppa (typ), så en idé hade jag ju. Oh well, det kommer fler julaftonar. Jag kanske kan göra en nyårsbild istället... Alltså, vad jag försöker säga är att jag önskar alla där ute en varm och go jul!

Henna-tatuering

Ser ständigt bilder som dessa på tumblr och Audrey Kitching's instagram, vilket har lett till att jag nu är jättesugen på att skaffa en fin henna-tatuering längst båda händerna/handlederna. Det är sååå fint, jag dör. Man ser verkligen ut som ett levande konstverk. Ska nog köpa mig lite hennafärg och hitta någon kompis som är kick-ass på att rita abstrakta mönster.

perfekt och oförstörbar

Nervösa fingrar som berör. Du är så känslig. Ojämna andetag och min febrila puls. Hjärtat lugna dig. Mina fingrar är försiktiga penslar som målar små cirklar på din hud. Du är ett konstverk. Du är så vacker. Och jag ser dig. Önskar jag visste vad du tänkte på, vad du önskar dig mest av allt i hela världen. Då skulle jag ge dig det. Jag skulle lämna mig hos dig, bredvid dig. Öppna bröstkorgen, blotta det innersta. Visa att själen min blöder och att hjärtat längtar. Sedan skulle du trösta mig. Stryka dina händer över min rygg. Följa ryggraden, mellan mina skulderblad och vila vid min svank. Håll om mig nu och var så nära du kan. Så nära så att vi går in i varandra, flyter ihop. Tillslut kan vi höra varandras tankar. Hur de ekar i våra huvuden, i ditt tonårsrum. Hör hur de desperat skriker om samma sak; lite närhet. Sedan så sjunker vi, genom din säng och genom ditt golv. Genom våra hjärtan och in i varandras sinnen. Smakar varandra. Känner precis allt. Känner varandra. En blygsam observation.
Och nu vet du att det inte krävs en djupgående granskning, för inför dig är jag genomskinlig.

ge mig jul

Jag älskar julen. Jag älskar Sverige när det gosar ihop sig till ett vinterland med pynt överallt. Kan inte bli för mycket, eller det är snarare okej att vara för mycket tycker jag. Pernilla Wahlgren och Shirley Clamp får gärna släppa sina smöriga julskivor för att dra in lite extra cash. Det gör mig inget. Så länge julen är där. Det ska vara lite för mycket jultomtar, lite för mycket pepparkakor och lite för mycket snö. Det är ju underbart. 

live fast- die young - bad girls - do it well

Klockan är snart tjugo över nio och hade det varit en vanlig måndagsmorgon hade jag suttit på tuben nu, på väg till Slussen. Men idag är jag sjuk och idag ska jag vila. Delvis, i alla fall. Måste åka in till skolan efter lunch för att bli klar med det där helvetesprojektarbetet. Kanske kan åka in lite tidigare så att jag får äta med lite vänner. Ja, det ska jag nog göra. Men nu ska jag ta det lugnt som fan i min arsenal-mössa. Fred bror.

drunkna i min säng

En framtida dröm jag har är att bo i världens mysigaste etta. Ett enda stort rum, plus ett badrum och ett litet kök. Mitt i rummet ska det ligga en jättestor madrass men massor av kuddar, duntäcken och filtar. Där ska man snurra runt, ett nyförälskat par. Där ska man sitta men kompisarna och äta hämtpizza. Där ska man ha tebjudning i havet, på en madrass-ö. Ett studentliv bestående av nudlar och cigg. Vet inte varför jag ser något "romantiskt" i det, men jag vill ha det så. Någon gång i alla fall, och en liten stund.

söndag

Kom hem efter att ha varit hos kompisar hela helgen. Det lilla äventyret upp till Hammarbyhöjden igårkväll har satt spår i min näsa och hals; snor och hosta. Idag när jag skulle nysa på tuben så var det en såndär mysig nysning som tar med sig precis allt snor. En halv sekund efter min "jag-försöker-kväva-den"-nysning, satt jag med ansiktet nergömt i halsduken för att inte blotta snorbomben som nyss exploderat i mitt ansikte. Sedan ska man diskret behöva torka upp efter olyckshändelsen och det är verkligen snor överallt. 1) Det är sjukt jobbigt att vara själv i en situation som denna, för det finns ingen som kan fungera som "hahaha-skyddsväst". 2) BLICKARNA MAN FÅR. Vad är grejen med att alla människor i kommunaltrafiken tittar på en som om man vore pesten själv, när man råkar hosta lite många gånger på bussen/tåget/tuben? Som idag till exempel, när jag satt på bussen just minding my own business. Hostade till. Andades. Hostade igen. Tittade ut genom fönstret, andades. Hostade som en döende och sådär fortsatte det hela bussresan från Öringe till Gullmarsplan. Kvinnan - nej hon får heta Kärringen - som satt snett mittemot mig gav mig blickar så fort jag hostade till. Förstår ni ångesten man får när man hostar ca 10-15 gånger i minuten? EN BLICK VARJE HOST JAG UTSÖNDRADE. Ville sjunka igenom sätet och inte blev det bättre när Kärringen makade sig lite efter ett tag, och tillslut typ flyttade på sig. Jag var ju bara lite ofrivilligt sjuk. Dumma tant. Nej, dumma Kärringen. Så dagens i-landsproblem har alltså varit rädslan att vara sjuk offentligt. Besökte och snorade ner Björn snabbt efter några stressiga pluggtimmar med Tove och Adam, och därefter begav jag mig hemmåt. Marianne (min gammelmorfars fru) gjorde  the till mig och jag knaprade i mig några pepparkakor. Efter detta års december kommer jag istället för en ölmage, ha en pepparkaksmage. Ni anar inte hur mycket pepparkakor jag har ätit. Det är nästan syndigt. Kommer bli snäll i alla fall. Kan nog behövas. Har blivit så otrevlig på senaste tiden. Tonårsrebellen.

jättehög

 
Schhh... jag vet att bilden inte är den skarpaste. Klickade hem dessa skönheter idag. Är man sjuk och ligger hemma i tre dagar så är det något i hjärnan som händer. Vill alltid ändra jättemycket på mig och vara jättesnygg. Kanske för att ens återkomst ska vara hot as hell ha-ha. 698 hos have2have i alla fall. Pang på sådär.

RSS 2.0