jag spyr i ditt fejs

Jobbar tre dagar i veckan som telefonförsäljare. Housemusik och otrevliga människor i telefon. Ingen fast lön, utan provision. För mycket energidricka, svullen mage. High five från alla, till alla. Går ibland bra, ibland inte. Men det är kul och jag gillar verkligen människorna jag jobbar med. Dessutom ska ett antal av mina vänner börja jobba där också, vilket är ännu trevligare. Idag har varit en hemmadag. Hostar och snuvar till Maskinen. Kanske beror på för lite sömn och den plötsliga stressen när första skoldagen på Rytmus slog ner som en blixt i skallen på mig. Ja, så är det nog.

absinthia


tell me baby, what's my name


pride

Idag var den färgstarkaste dagen i Stockholms stad. Den dagen om året då stockholmare inte beter sig som stockholmar, utan släpper lite på skosnören. Folk går runt halvnakna eller i galna utklädnader och pussar på varandra. Det är rätt mysigt faktiskt, så självklart vill man delta. Jag, Sofia och Pernilla började gå bakom flaket från "Fotografiska" vid Humlegård och stannade till ett par gånger, bytte flak osv. Men det från Fotografiska var fan underbarast. Så jävla sköna människor på flaket som peppade en.
Efter paraden så strosade jag runt i stan med min kära Edvin. Tvingades stå i minst en kvart och lukta på Lady Gagas parfym "Fame", då Edvin är minst sagt ett fan av Gaga. Finns fan inte ord för obsessed han är, haha. Han är värre än mig och mitt Jesus Christ Superstar-fangirlande. Men jag tycker om dig ändå, Edvin.
Dock var vi tvugna att lämna Åhléns efter ett tag. Inte för att vi behövde gå, utan för att sen säkerhetsvakt kom fram till mig och förklarade att det han snart skulle säga var awkward, men att Åhléns har en klädpolicy. Tydligen räknades korsetten jag bar som ett underklädesplagg vilket gjorde min outfit för utmanande för allmänheten. Jag trodde gubben drev med mig först och jag ifrågasatte vad han nyss sagt. Då förklarade han att jag hade två alternativ; att sätta på mig något eller att gå.... och innan han hade avslutat meningen stormade jag ut från Åhléns äckelcity. Åhléns är väl fan inget fint, luxury place och jag FÖRSTÅR INTE hur mina kläder kunde få mig utskickad från Åhléns. Var så jävla förbannad och var nära på att gå tillbaka för att slå in näven i gubbens ölmage. DET ÄR FAN PRIDE OCH ETT FRITT LAND (blablabla), TARE LUGNT.
Snälla Sverige, ta ut pinnen ur röven.

Alltså vafa-an

Jag har aldrig sett några kommentarer i min blogg. Eller jo, lite i början men sedan så har det stått "Kommentarer(0)" jämt och ständigt i den här jävla vafansahon-bloggen. Det är lite tråkigt att skriva en blogg och inte få någon respons. Jag känner mig alltid såhär när jag lägger ner jättemycket tid på ett inlägg:
 
 
MEN när jag hade fått en kommentar och blogg.se faktiskt informerade mig om händelsen så såg jag att fan. Jag har fått jättemånga fina kommentarer, verkligen. Jag blev så otroligt glad när jag såg allt det fina ni har skrivit som jag har missat. SÅ FÖRLÅT ifall jag har klagat på att ni inte kommenterar här på bloggen. Det är inte ert fel, vi skyller allt på sketna blogg.se, oki? Oki. 
Dessutom såg jag att några hade kommenterat det inlägget där jag frågade vad jag ska skriva om här på bloggen. Någon hade skrivit "videoinlägg" och så här är grejen. Jag har verkligen funderat på att göra videoinlägg, men jag har tyvärr inget bra redigeringsprogram. Det är faktiskt DET ENDA som hindrar mig från att vlogga. OH WELL, det var det jag ville ha sagt; tack för era fina kommentarer. Drog på smilbanden.

blå

 
Under Slagsmålsklubben snurrade jag runt i moshpitsen som ett nyförälskat par tumlar runt i sänghalmen. I stundens hetta, så att säga, känner man inte av slagen man får från höger och vänster. Men när jag och Ellen sedan snubblade ut från publikhavet kände jag hur hela kroppen dunkande. Det gjorde ont i hela kroppen, fast på ett bra sätt. Kanske låter lite machosistiskt, men jag tycker om att banka mig själv gul och blå lite då och då (det där rimmade hehe). Nu ska jag kanske ta en promenix, och efter den eventuella promenaden så ska jag leta fram extrema kläder till tåget på pridefestivalen. Fred bror.

Emmaboda

Mashup International
Campet utan namn. Eller, jag vettefan vad det hette.
Ellens hand i mitt hjärta.
Markus var så jävla trevlig och snäll. Hade på mig en USA-bikini och när vi skulle kramas så sa han: "Hej Amerika." Först fattade jag ingenting, men sedan kom jag på att: JAMEN JUST DET, DET ÄR MINA BRÖST SOM BÄR UPP DEN AMERIKANSKA FLAGGAN. NICE. Sedan var det lite såntdära små snack och han var supersnäll. När Ellen stod och pratade med sin mamma i telefon så kom han gåendes, vilket Ellen sa till sin mamma. Markus hörde det och gick fram till Ellen och klappade henne på axeln eller hur det nu var, haha. VÄRLDENS FINASTE MARKUS I ALLA FALL.
Nu är jag hemkommen från paradiset (om paradiset är en soptipp med hemska odörer, men underbart umgänge). Eller, jag kom hem i söndags; sliten, trött och illaluktande. Hade inte duschat på fem dagar och spenderat varje dag i stekhet sol så det är väl förståeligt ifall jag stank. Jag har haft världens underbaraste vecka och Emmaboda klår peace&love med hästlängder. Kanske inte artistmässigt, då P&L har mycket större artister, men om man jämför folken på de två festivalerna. Jag har connectat med så många fler på Emmaboda än vad jag gjorde under peace&love. Det kanske beror på att under Emmaboda så visste jag lite hur en festival går till, men de flesta säger ändå att Emmaboda är den mysigaste festivalen. Och jag måste hålla med. Jag blev så jävla glad av stället och saknar det så att hjärtat smärtar. Det spelar ingen roll att en obehaglig kille hånglade upp mig under Maskinen så att jag missade halva konserten, det spelar fan ingen roll haha. Jag kan se över den händelsen faktiskt. Nästa år ska jag definitivt åka till Emmaboda, vare sig det är bra artister där eller inte. Det är ingen tvekan om saken.

RSS 2.0