vafansahon

Igår samlades vi ett tjugotal människor hos Adam för att ge honom ett hjärtattack när han klev innanför dörren. Ballonger flög i luften och överallt blåstes det i tutor när den nyblivne sjuttonåringen anlände till sitt eget hem. Därefter dansades det i amerikansk anda och chocolate chip cookies låg framdukat för gästerna att ta. Adam fick en stor korg med endast amerikanska varor i och måndagskvällen blev som en fredag, vilket resulterade i mina ögonlock var som cement morgonen därpå. Matilda gick även runt igår kväll med sin polaroidkamera och knäppte ett flertal fina bilder. Bland annat den ovanstående (är typ kär i den hehe, puss Eliot). Jag måste ha en sådan kamera. Bums.

Hur en frukost kan se ut ifall man ska gå efter mina villkor. Avokado och salt är den bästa kombinationen.

Ikväll ordnade föräldrarna i min och parallelklassen en paris-kväll med ett franskt knytkalas och goa bilder från körresan i höstas. Började nästan gråta för att det var så fint, och för att jag kände hur hela kroppen och sinnet längtade tillbaka. Även fast jag inte förstår ett dugg franska och endast kan säga vad jag heter och "jag bajsar i ditt tält" på språket i fråga, så har jag bildat ett band med detta land. Kanske det beror på att jag besökte Frankrike tre gånger under förra året. Eller så beror det på att jag nästan föredrar vilket land som helst, bara det inte är Sverige. Jag antar att jag har börjat tröttna på Landet Lagom. Jag har inte ens upplevt särskilt mycket, jag är ju bara femton (snart sexton, glöm ej). Vad har jag kunnat tröttna på, jag som bara har existerat i några få år? Något i mitt huvud säger att jag är fånig som längtar bort, medan den andra delen är ett motsträvigt monster. "Va? Det är bort jag vill."

Åh, vad jag vill skriva något intressant och "debattigt", men det finns inget aktuellt ämne som jag är särskilt insatt i och som jag skulle kunna utveckla till ett helt inlägg. Det kommer väl snart. Jag håller tummarna.
Slutade innan lunch idag och begav mig nästan direkt till Friskis&Svettis för att träna i en och en halv timme. Det var skönt och jag kan inte låta bli att smått älska svetten i ansiktet, haven under armhålorna och träningsvärken dagen efter. Då känner man verkligen att "fa-an vad bra jag är"! Åt ägg och sidfläsk till middag. Funderar på att lägga upp mat och recept på bloggen, bara för att jag äter så jävla god mat. Nu ska jag lyssna på Kents "Verkligen" och plugga. Puss.

Dagen har varit väldigt bra faktiskt. Inget särskilt har hänt egentligen, men det var något med att umgås kort efter skolan med kamrater som fick mig att bli sådär lagom lycklig och social. Ibland får jag sådana ryck. Sociala alltså. Jag vill prata med allt och alla och bryr mig inte om andras åsikter. Ett exempel är då vi i Taizé (Frankrike) sjöng med massor av främmande folk en kväll. Allsångsledaren stod där och ropade ut låttexterna kort innan resten sjöng med. Jag stod där och beundrades så pass mycket av hans utstrålning att jag greppade kameran, slängde armen runt honom och fick en minst sagt trevlig bild. Det jobbigaste är o så social men ingen annan är det. Slutar med att man sitter och pratar med sig själv, men även det är ju trevligt.
Efter umgänget med vännerna åkte jag hem, där jag sedan lagade mig själv en ostomelett. Den var, om jag får skryta, jävligt god! Ibland tillagar jag mat som skulle kunna kvalificeras som masterchef-käk, enligt mig själv, och jag tror blint på att jag skulle bli världens bästa hemmafru. Dessutom är jag en jävel på att baka. Mina sämre kvalitéer är dock att tvätta, så jag antar att min dröm som en framgångsrik hollywood fru brister där. Damn it.

Dagen började med att jag åkte mot Ropsten istället för Mörby centrum, då jag skulle till Stadion. Första lektionen på fredagar är gymnastik och denna lektion skulle vi samlas på Östermalms IP. Mina begagnade skridskor vinglade så jag kunde inte åka. I skolan låste jag in mina nycklar i skåpet och behövde då klippa upp låset. Ida fumlade med orden och sa "tredagen den frettonde" (därav rubriken) vilket vi skrattade gott åt. Framåt kvällen såg jag Sherlock Holmes med Eliot och otursdagen var inte så tokig trots allt.

Behövde även köpa skridskor idag eftersom vi ska ha kul på isen på fredag. 25 kronor kostade de. Fint.

Så var det skola igen och man hinner knappt börja terminen förrän lärarna redovisar prov-schemat och ger en läxor. I början känner man ett hopp och man ser ett litet ljus borta vid white boarden (nästan som om mentorn bar en gloria). Man blir frälst av betygskriterierna och tänker att: "Ja! Den här terminen klarar jag det!!!". Nästa vecka sover man dreglandes över bänken och överväger att bli en kurtisan. Nej nu! Skärpning! Jag ska försöka andas in och ut, ta sats och studera. I'm a focking rocket scientist. Nej. Jag pratar rappakalja. Jag kommer ge upp så fort jag öppnar boken. Nian är en dick in the arse, I tell ya! Något som inte är en finne i röven (som min mamma säger) är min nya t-shirt och apa (ni ser bilden). De blev mina för fyrtio kronor. Idag införskaffade jag även ett friskis&svettis-terminskort. Satan i gatan, det var dyrt. Men SL-kortet var värre. ETT Å ÅTTA HERREGUD. Sverige kanske har ett smart system gällande gratis sjukvård, men kommunaltrafiken är rena rånet. Skulle kunna åka på en utlandsresa för dem pengarna. Nog för nu, ska duscha.

I Januari färgade jag håret rött från svart, gick på Bring me the Horizon's skivsignering och åkte på läger med konfirmationsgruppen och ledarna till Barnens ö.




I Februari gick jag på Ulrik Munthers skivsignering och ritade av Anna Pedersen. Fotograferade min lillasyster till en tävling där man hade chans att träffa My chemical romance (bilden då hon bär en hjälm).




I Mars gjorde jag en musikvideo med min lillasyster, även detta var ett bidrag till en tävling där man kunde träffa MCR. Den artonde mars såg jag My chemical romance för första gången och Gerard Way tog på sig halsduken som jag hade stickat och slängde upp på scenen. Det var seriöst den bästa dagen i mitt liv.






I April hälsade Tildisen (www.justforedgar.blogg.se) på och vi gick mest runt i secondhand affärer. Våren hade kommit och solen lyste - som alltid - över AF.


I Maj döptes och konfirmerades jag. Kämpade som ett djur för att försöka behålla den röda färgen, men slutade med att jag klippte av halva håret lagom till Soarén eftersom det var så jävla slitet. Min superfina moster gifte sig även denna månad!




I Juni var det skolavslutning och jag, Agnes och min familj bilade ner till Frankrike via Tyskland.





I Juli var det killjoy-träff och jag umgicks med världens bästa fans. Vi var ett tjugotal som åkte berg-o-dal-banor på Gröna Lund samtidigt som vi sjöng MCR-låtar.
 

I Augusti åkte jag upp till Norrland med mina fina vänner Sofia och Agnes. Har dock inte jättemånga bilder därifrån då de flesta togs med Agnes systemkamera (kan jag få bilderna snart eller Agnes, haha?). Denna månad fick jag min baby Canon. Skolan började.



I September fotograferade jag lillasystern i gasmask, men även tillsammans med Fredrik i hans lägenhet. Såg Veronica Maggio.



I Oktober åkte jag till Paris. Det var den bästa tiden på året och stämningen var så härlig.


Mellan oktober och november tillbringade jag tiden återigen i Frankrike.



I November blev saker och ting lite jobbigt. Gick på en av Ulrik Munther konserter.



I December hade bandet (Simply Not Jesus) spelning och luciatågen var i full gång. Gick på värdaste nyårsfesten hemma hos Adam och startade nya året på bästa sätt!

Tattade bilden från www.annapedersen.se

Hoppas ni gillade det meterlånga inlägget som summerade mitt år, haha!

Jag suger egentligen på att hålla mig i skinnet och låta bli saker o ting. Att ge löften till mig själv och sedan försöka hålla dessa är något jag är otroligt dålig på, men i år vill jag verkligen ha löften. Jag fick en så bra start på detta år - it kicked me in the arse - och jag är FEEET taggad på 2012, särskilt sommaren. Och när man är FEEET taggad så är det ett perfekt tillfälle att köra hårt på nyårslöften, so here we go:
-Börja med LCHF-metoden på allvar-
LCHF står för "low carb, high fat" och är en väldigt effektiv diet ifall man är överviktig, men den är också bra när det gäller att hålla vikten på en hälsosam nivå. Dieten går ut på att undvika kolhydrater, så som pasta, ris, potatis, bröd osv. Spannmål helt enkelt. I extrema fall utesluter man kolhydraterna helt, but I don't think I have the guts to be that extreme. Mitt mål är i alla fall att dra ner på intaget av kolhydrater och även socker fast... det ingår ju i kolhydrater.
-Börja träna mer, huvudsakligen muskler-
Så här är det. Jag har haft en del problem när det gäller mat och under vissa perioder 2011 har jag knappt ätit. Delar av mina muskler har fått ta lite stryk vilket har gjort mig klen som en insekt. Mitt mål är alltså att bli lite starkare och uthålligare. 2012 - NU KÖR VI!!!

Nu gäller det. Året började sjukt bra, nu ska det gå uppåt. Det ska bli jävligt värt att dö det här året.