vafansahon

Senaste dagarna. Vaknar. Morgonmys med Tiger. Provar att morgonduscha för första gången och twittrar som en galning. Fall out boy släpper en ny låt och the motherfucking break is over. Fjärilar i magen och värk i kinderna för att jag ler så mycket. Kirrade ett par najsa pjux på Beyond Retro. Får lägga upp bildbevis inom en snar framtid när jag väl tar en rättvis bild. Min gammelmorfar pratar entusiastiskt om operan "Carmen" och ikväll såg vi första akten (på film då). Det är inte vad jag lyssnar på, men jag är öppen inför all sorts musik plus att jag tycker att sånt är intressant. Jag tror inte min gammelmorfar tror på mig när jag säger att jag gärna vill se de andra akterna, men jag menar verkligen det jag säger. Det är så mysigt att sitta uppe med gammelmorfar och hans fru Marianne på kvällarna och prata om allt mellan himmel och jord. De har mycket erfarenheter, ett stort bagage historia, men är samtidigt nyfikna på hur jag ser på världen. Så ibland har vi väldiga diskussioner sinsemellan, men det är underhållande. 

Sverige, du är minusgrader och presenterar Kylan för mig, som okänsligt skakar min hand. Som gör mina fingrar och knän blåa och kalla. Som skrämmer iväg blodcirkulationen och får håret på armarna mina att stå rakt upp. Sverige, du tog med dig din värsta vän. För din vän Kylan, ångesten, hon fick mig att avdunsta. Hon gjorde så jag tappade hörseln och synen. Sverige, jag låg på badrumsgolvet och Kylan låg på mig, höll ner mig. Kylan kvävde mig och vad gör du? Du behåller henne kvar vid din sida, som en vän. Ser du inte hur hon hånler mot mig, hör du inte hur hon skrattar? Snälla Sverige, låt Kylan avgå och spetsa istället tillvaron med Väme. För honom saknar jag.