vafansahon

Mötte upp gamla goa Septetten för några dagar sedan (minus Sebastian och Christian, som båda är utomlands). Vi stod i Eriks lägenhet på Sankt Eriksplan och sjöng julsånger, sånt som man känner till som sin egen hand. Efter repet åkte jag till Stella, där även Lisa och Ida var på plats. Senare kom även Lenius, Robin och Paolo. Min söndagskväll kunde inte blivit bättre. Film, vänner och smask. Rätt okej ändå.

Jag borde verkligen bli bättre på att skriva. Det händer så mycket i veckorna och jag borde verkligen dokumentera det (Jesus Christ Superstar-föreställningen, min nya iphone, mina buffalos). Något i mig säger att jag har en skyldighet till det (och något hoppas på att bli nästa Kenza kanske). MEN jag ska ju börja lägga undan pengar till en MacBook air och förhoppningsvis kommer jag kunna köpa den innan jul. Då kommer det vara så mycket lättare att lägga upp foton, skriva blogginlägg och göra filmer. Akta er vad jag kommer bli aktiv (om jag orkar).

Vi har just nu temavecka i skolan; Musikens makt. Hela veckan "fördjupar" vi oss om musikens makt på olika plan (t.ex religion, marknadsföring, politik, samhällsskillnader osv). Gruppen jag är med i jobbar med reklammusik och hur man använder musik i reklam för att rikta in sig till olika målgrupper. Det är kul faktiskt. Vi har utvecklat det hela och under den här veckan spelat in och klippt ihop fyra reklamfilmer, där vi även bryter mot normer (något Rytmus älskar att göra). Exempelvis har vi ett gay-par i en dejtingssajt-reklam och en ghetto, asskicking chick i en hårreklam. Hur ofta ser du två bögar hitta varandra över internet på en reklam? Hur ofta är det en black, independent woman som står och viftar håret i en schampoo-reklam, istället för en europerisk brunett med svallande, glansiga lockar? Nä, juste. Och vi ba lägger den.

Dock har jag lite (läs väldigt) svårt för grupparbeten eller samarbetsövningar. Det är GRYMT när det väl fungerar. När hela gruppen har ett flow och fungerar som EN massa. Men oftast tycker jag att det är en pina. Det är så många som tänker och ibland för mycket idéer. Missförstå mig inte, jag är för ett fantasifullt sinne. Det är just det att alla har sån stark vilja (mig inkluderat) och försöker diskret övertala den andre om att sin egen idé är bäst, men inte alltför tydligt. Man vill ju inte vara en såndär jobbig, envis jävel. Jag är en sån. Jag gillar att jobba själv, individuellt. Då kan jag bestämma precis över allt, utan att känna att jag råkar trycka ner någon annans åsikter. Jag skulle kunna skriva i evigheter om det här ämnet, då vi sysslar med liknande på estetisk kommunikation, men klockan är sent och vår grupp ska visa upp vår feta film imorgon för alla ettor. Puss.