vafansahon

Niornas bal var stationerad på Skansen och det var ett helvete för alla brudar att vandra i sina 14 centimeters klackar till Högloftet. Efter fem minuter stod alla och frös och klagade över sina värkande fötter och jag tänkte: "Vafan är det här för bal???" Jag fick äta upp mina ord då jag senare under kvällen hade en underbar tid med alla nior. Lärarna hade klätt ut sig till fula pudelrockare och spelade Ebba Grön. Jag och några andra moshade runt medan de som var lite för fina tittade snett. Jag har blåmärken överallt men det var fan värt det.

Idag efter skolan blev mitt hår tonat i en mörkrosa nyans. Benjamin hjälpte till att kleta på ett hörn och det slutade med att vi båda pryddes med ett par rosa öron. Perfekt såhär dagen innan niornas bal! Känner hur ångesten kryper fram när jag tittar ner på mina illrosa fingrar. Fuckar systemet.

För det första ville jag bara ladda upp några bilder jag tog med mina fina vänner på valborg. Det blev den där klassiska vårbilden i Kungsträdgården som alla andra också tar, haha. Men man kan inte va la hipster hela tiden. För det andra är jag ledsen i ögat då Picnik stängde ner i April. Det var ett online-program där man kunde redigera sina bilder och jag använde det mest för att få en mysig ton på bilderna jag tagit. Eftersom jag var helt beroende av det och eftersom det har stängt ner så har jag ingen blekaste aning om hur jag ska redigera mina bilder, gaaah! Försökte ändra färgerna på den första bilden i dettta inlägget (som ni kanske ser), men jag är besviken på resultatet. Så går det när Google köper upp allt. TACK SÅ JÄVLA MYCKET. Kapitalister. Och inte orkar jag lära mig hur Photoshop fungerar, för det har jag försökt tidigare och vi klickar verkligen inte. Blir bara aggressiv över att det inget gör som jag vill. ARRRGH!!! FRUSTRATION!!!

Var med min Ida idag en stund på Beyond Retro, sedan drog jag vidare till Friskis för att spendera en timme på gymmet. Jag känner att jag egentligen behöver mer träning, men jag har ingen tid och att träna tre timmar på raken gör mig bara skakig som ett asplöv. Jag och mamma pratar om att ställa ut hennes tavlor och mina bilder på Picchus Café i Upplands Väsby. Oh my goood, fatta vad kul det skulle vara ifall vi verkligen lyckas! Där har man faktiskt chans att sälja sina konstverk också, ifall någon vill köpa det man har gjort. Åh, vad kul det skulle vara!

Min vän Lydia var i USA under påsklovet och jag skickade med henne pengar för att hon skulle kunna köpa mig ett par litas. Helst av allt skulle de vara glittriga, men jag antar att de bara finns på Solestruck och Nastygal, för Lydia fann inga glittriga skor i New York City. Istället tog hon hem dessa mördarskor till mig och jag kunde inte bli lyckligare! Akta er, annars sticker jag klacken i er.