Mitt hjärta är hungrigt och jag söker uppmärksamhet. Bara för att, för en kort stund, känna mig uppskattad. Finns det någon av alla där ute, när det inte fanns just en?

Mitt hjärta mår illa och jag vill spy. Jag är oberoende under dagen, men framåt natten är jag ensam igen. Saknar den värme som liknade feber.

Mitt hjärta säljer sig och kommer ångra famtida impulsivitet. I kampen att glömma, kommer det brytas ned. Det ger bort sig själv till vem som helst, fast det egentligen vill ha en viss unik.