Under Slagsmålsklubben snurrade jag runt i moshpitsen som ett nyförälskat par tumlar runt i sänghalmen. I stundens hetta, så att säga, känner man inte av slagen man får från höger och vänster. Men när jag och Ellen sedan snubblade ut från publikhavet kände jag hur hela kroppen dunkande. Det gjorde ont i hela kroppen, fast på ett bra sätt. Kanske låter lite machosistiskt, men jag tycker om att banka mig själv gul och blå lite då och då (det där rimmade hehe). Nu ska jag kanske ta en promenix, och efter den eventuella promenaden så ska jag leta fram extrema kläder till tåget på pridefestivalen. Fred bror.