Jag blir faktiskt riktigt förbannad på vissa människor. Människor som inte kan lyssna och visa respekt. Jag har gått i musikklasser sedan fyran (Väsbys musikklasser, bytte i åttan till Adolf Fredrik), för att jag älskar musik. Jag älskar att sjunga all sorts musik, från klassiskt till modernt. Jag älskar att sjunga i stämmor och känna att det faktiskt låter bra. Sen så finns det ju dem som inte känner direkt samma sak. Folk som under musiktimmarna sjunker ner på stolarna och mumlar texten. Och visst kan jag förstå om man har en dålig dag och så, men när det ständigt upprepas så beror det inte på att man vaknade på fel sida. I min förra skola hade inte majoriteten av eleverna världens största engagemang, så givetvis såg situationen annorlunda ut där än på Adolf Fredrik. Intagningsproven var inte så hårda, alla som kom in hade inte den där superrösten osv. Så när jag började på Adolf Fredrik (där kraven är högre) förväntade jag mig mer än den nonchalans jag hade varit inblandad i tidigare. Och ja, disciplinen är högre och intresset större på Adolf Fredrik, men fortfarande så finns det de som inte bryr sig alls. Och det gör mig arg. För det finns så många som skulle vilja ha chansen att gå i en sådan skola med så många begåvade människor, men deras chans slösas bort av slappa tonåringar. Tänk på alla begåvningar som inte kan få en plats i en musikklass för att någon ointresserad tar deras plats. Så sträck på ryggen, plocka fram den där respekten ur fickan och var tacksam för det du har. Det var allt för mig, tack.